På centralen beställer jag en kaffe till tonerna av Steve Stevens gitarrtuggningar i Billy Idols ”Dancin with myself”. Jag börjar tänka på Dag Vags svenskspråkiga version av låten. Jag tror att den hette ”Dansar med mig själv” och att ett av de fritt översatta rimmen löd Mina skor är förstora, jag har inget att förlora. I vilken mån är de raderna applicerbara på denna resa?
Sedan är det raka rälsen västerut och jag famlar efter Ja-knappen. Och tänker på det senaste Entourage-avsnittet som jag såg igår. Vi talar om säsong fem, episod tre. Kanske det mörkaste och mest skrämmande avsnittet hittills i den annars ganska lättsamma TV-serien. Vince är bankrupt och tackar efter mycket om och men ja till att göra ett framträdande på några väldigt rika människors födelsedagsfest för sin plastikopererade sextonåring.
Jag läser också. Jag skall tala om läsande i Bokcirklars monter klockan ett på lördag. Jag är dåligt förberedd. Vad finns att säga? Jag är ingen vidare läsare. Orkade bara två sidor av Kapten Nemos bibliotek.
Det plingar i telefonen. Gamla vänner som finns kvar. Främlingar är bara vänner du ännu inte förstört livet för. Jag tänkte den meningen några gånger igår. Funderade på vad den skulle kunna användas till.
Jag skall försöka njuta av detta. Jag skall försöka se saker i ett längre perspektiv. Ett problem är att ibland när jag säger till mig själv att vara positiv så har jag en liten Ari Gold inom mig som skrikver You´re about as positive as mother Theresas AIDS-test.
Nu funderar jag på en fråga jag vet att jag kommer få på seminariet på lördag. Jag vill inte ens skriva ner den här, jag är trött på ämnet. Denna butik stänger om fem minuter välkommen åter!
Jag skall försöka ägna mig mindre åt casting. För jag är dålig på det. Jag och min vän Rolling on the river pratade om det i den där källaren i måndags. Han pratade om hur man kan känna det när man till exempel är på någons bröllop: Hur snubben som brudgummen ser som sin bästa vän i själva verket är en ta-en-öl med en gång i månaden vän. Hur vår tillvaro ibland är dåligt castad.
Tittade på en bra komiker häromdagen. Han pratade om hur han hela tiden blir på-såld de nya lyckopreparaten, men att hans problem inte är någon bokstavskombination utan att han tänker.
Svag blogg det här. Inget att kröna bloggkarriären med. Jag ville bara säga att jag är på väg till Göteborg för att delta i årets Bok och biblioteksmässa och att det skall bli trevligt att spela skivor ikväll.
Nu ser det faktiskt ut som om jag är framme.