Sedan är jag på väg till dagis för att hämta upp sonen. Jag möter min gamle vän Krister. Som vanligt bär han på en musikaffärspåse och ett annat snyggt, mystiskt case i mjuk plast som ser misstänkt nytt ut. Jag frågar vad det är. Han öppnar det. Tar fram två svarta paket i matt papp med en slick logo på. Berättar om The Pacemaker. Det är ett nytt, svensktillverkat portabelt DJ-mixningssystem som innehåller såväl mixer som en 120 gigabytes hårddisk. Han säger att det är prylen alla kommer prata om under 2008. "iPoden är på väg ner. The Pacemaker är på väg upp" säger min normalt inte nämnvärt materialistiske vän som gjort två av maskinens medföljande fabriksbeats och därför fått två exemplar av härligheten. "Kan du fatta att Plasticman och dom sitter och väntar på prylen jag har" säger han och berättar att han tänker skynda sig att ta bilder på sig själv med The Pacemaker och lägga ut dom på nätet illa kvickt.
"Under en vecka är jag tuffast" säger han lyckligt. Och vi pratar litet om vad Plasticman och hans vänner förmodligen kommer säga när de ser Krister greppandes årets innemojäng.
"Vet fan är den här Krister?"
"Inget att oroa sig för förmodligen."
"Nä men ändå."
Etc.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du skriver bra! Jag har läst alla dina inlägg snart och även om allt inte intresserar mig, så har du ett språk som gör att man vill läsa vidare ändå! Jag ler åt att du så tydligt får fram hur det är att vara yrkesarbetande"småbarns-
förälder". Tuffa pass!Jag såg mig själv i det du skrev och då när det var så för mig.. tänkte jag aldrig efter!Det var nog tur det:)
Ha en bra lördagskväll:)
/Susanne
Skicka en kommentar