lördag 15 mars 2008

Schlager-TV-tittare nedspydd

Nu går Nordman på. Nyss satt jag hemma hos Erik K och vi pratade om vilken enormt fynd Håkan Hemlin är. Hur man aldrig vet om han är kriminell, känslig, galen, hård eller mjuk. Erik underhöll en gång vid samma julgala som Nordman och varenda kväll när de spelade den där Går du så stannar jag kvar eller hur den gick, var min vän tvungen att lämna greenroom för att bevittna nämnde frontmans oupphörligt fascinerande dans under det instrumentala flöjtpartiet. Idag har jag mest tänkt på The Pacemaker. Vad jag skall göra för att få lägga vantarna på en. Jag har tjatat sönder minst tre personer om detta ämne bara idag. Senast Krister själv som jag ringde upp och sa "Hur är läget?" till för att sedan pumpa honom på om han hade satt sig in i nämnda apparat. Det hade han inte. Han hade igår gått på fest och ännu inte plockat upp den ur kartongen. Själv inbillar jag mig, nej jag är nästan säker, på att den kommer låta mig uttrycka saker jag länge haft inom mig. Nu går BWO på. Vilka bra dräkter de har! Inte många andra än Herr Rolinski skulle kunna sporta den där erbrarmliga pös-plasten och komman undan. Men frågar du mig kommer de aldrig toppa Sunshine in the rain. Den låten är oändligt stor. Fick idag veta att en gammal vän till mig spelar bas i Rognedal. Det kändes litet kittlande. Vad tjatigt att Nour skall ge bort en massa saker. Har de redan kört alla bidrag? Var detta allt? Vad snopet det känns. I love Europe liksom. Nu är pajen snart klar och min son snusar från sängen. Han spydde på mitt huvud för en stund sedan. Det är sant. Vi hade varit och hängt med vänner längs gröna linjen och jag bar honom på mina axlar uppför hornsgatspuckeln. Då kom den, kaskaden av uppkastning, rakt över min toppluva av märken DC eller vad det kan vara. Sedan grät han litet, drack ett glas vatten, diggade Linda Bengtzing och somnade. Vad Linda Bengtzing är bra. Vilken energi och vilken superkoll på var kamerorna är. Nu är den han unga komikern. Nu ska han beatboxa. Fan vad roligt. Eller är det det? Det är kanske andemeningen, känslan av att vara i trygga humorhänder, som vi älskar. Nu skall man rösta. Jag skulle röstat på Linda B om jag haft sifferminne. Nu kör dom klipp från förra året och jag skymtar min gamle bandkamrat Jörgen Wall som jag spelade med i Whale. Alla vägar leder till Melodivadetnuheter. Oj kvällens två första 12-poångare går till V-ödlan Perelli, vad är detta? Trean också! Nu ser hon ut som hon skall hyperventilera. Jag äter mig paj med vaniljvisp. Jag äter för mycket av den. Jag skulle inte varig ensam om den. Mitt sällskap avvek när nyheten om den där spyan dök upp. Inget vänta och se där. Jag finner aktionen egentligen svår att döma. Minnesgoda läsare av denna blogg vet att spyor har varit ett sporadiskt återkommande tema. Det är skillnad på spyor och spyor skrev jag en gång i ett inlägg som jag i efterhand fann lätt begåvat. Jag borde få pengar. Som hon den blonda. Jag skulle köpt den där Pacemakern. Mixat så klockorna stannat.

2 kommentarer:

Suzesan sa...

Hahahaha jag skrattade så åt ditt uttryck ..-V-ödlan-... Pirelli. Vad roligt det är nog det ordet jag letat efter, för jag har så svårt att förklara henne.. vad hon är. Skulle aldrig kommit på det själv:)
/Susanne

Honey Bunny sa...

Du var mig en rolig prick,tror jag ska lägga dig på minnet!!!