Vid denna tid och plats

Vaknar med huvudvärk av ingen anledning alls. Som om en spik satt i skallen. Detta är sista morgonen med barnen. Känslan? Som att ha festat dygn i sträck och passera gränskontrollen med pupiller stora som getögon. Det är strålande väder. Jag läser ett boktips i morgontidningen. Det gäller en nyöversättning av Giovanni Boccacio´s "Decamerone". "På flykt under ett pestsmittat Florens berättar tio personen historier för varandra på ett Toscanskt jaktslott." Vad härligt det låter. När kommer jag få tid att läsa igen? Idag sjunger min dotter i Maria Magdalena kyrka. Vi skall gå dit så snart vi fått på oss. Nu leker hon och lillbrorsan en lek som går ut på att han ligger på golvet och hon skakar ett duntäcke över honom. Tvätta nu eller sedan? Städa nu eller sedan? Diska nu eller sedan? Så mycket kan man alltså vara men om för att ändå hamna ständigt hamna inför samma elementära ställningstaganden. Så mina val ser ut vid denna tid och plats.