Hepar Sulfuris

Kontoret 09:34 Något engelskt på någons iPod. Nähä det är Rufus Wainwright. Jag börjar tänka på en vän som har börjat äta en homeopatmedicin med det mystiska namnet Hepar Sulfuris. Hon bestämde sig för att ta reda på så mycket som möjligt om den och
hittade på nätet följande beskrivning av en typisk Hepar Sulfuris-patient: "Blek, kall, svettig, missbelåten, uppbrusande, hämndlysten, lättförkyld, svag. Har en stark affinitet till elden, utpräglade pyromaniska anlag. Huvudvärk (som om en spik satt i skallen), smärta över näsroten, otitis media. Följd av överkänslighet mot kroppslig och själslig beröring. Följd av hud- och slemhinnesjukdornar, immunsvaghet. Följd av tungmetallförgiftningar, jodmissbruk, förkylning." Jag har kopierat texten och lagt in den som presentationstext av mig själv på Facebook. Något i Rufus Wainwrigh´s sångstil får mig att tänka på den igen.

Nordbanken, Sibyllegatan 11:52 Killen bakom disken har skäggstubb, dubbelhaka och mörkbrunt hår i en hopplös längd. Han borde inte sitta där. Han borde vara Manic Street Preachers inhyrda turnégitarrist. Som det är nu kan jag bara inte ta honom på allvar. Skulle han förstå? Jag orkar inte ta upp det med honom. Vill bara härifrån snabbt. Till ett ställe där jag kan gråta. Jag har gjort någon illa och spridit rädsla. Jag ville inget av det. Jag är så ledsen. Jag skulle bett världsalltet om ursäkt om det inte var världsalltet som skapat mig. I vilken mån kan jag lastas?