Svensk musik i Kina II

En journalist ringer mig och vill prata om att svenska band skall åka skytteltrafik för att akompanjera humanitära övergrepp i Kina. Han frågar hur vi i Docenterna skulle ställa oss till ett sådant erbjudande. Jag säger att man väl får axla saken som Joey Tempest när Europe spelade på Skoogs tivoli i Junsele midsommarafton 1983. Säga "Vi spelar inte en ton förrän ni beter er som folk". Sedan pratar vi litet om det märkliga faktumet att den moraliska debatt som faktiskt förekommit runt OS i Peking helt lyser med sin frånvaro där det gäller musikaliska exportsamarbeten. Fenomenet som amerikaner brukar beskiva som att pengar talar och tjurbajs strövar fritt. Musiken brukar ju annars anses ha en större politisk udd än idrotten. Jag borde inte vara ensam om att finna det värt att notera.