Sedan lyssnar jag på Craft och klipper ut Martina Lowdens recension av Johanna Nilssons senaste. Det ni. Och jag läser rubriken "Stockholm – Mälardrottning eller skön synderska?" och tänker att en dag skall jag fylla mitt system med allt utom detta
Hade velat skriva något om Natashia Peyre, och en diskussion om vad "en gullig tjej" egentligen är som jag hade med min (i mitt tycke gulliga) tjej. Och skulle väl kunna skriva det också. Inte för att lämna ut någon. För övrigt: Jag kommer aldrig lämna ut någon i text. Ni kan slappna av nu. Komma tillbaka från bakom draperierna.
Hade velat skriva något om hur bra nya Håkanskivan är men mina ord kan bara äta upp det. Blommorna är vackra där de står.
Men ok: Precis som all bra konst handlar den om sorg och försoning.
Nu: Dag, matt, svart booklet, skönhetens nollsummespel, en väns röst i telefon.
Senare: Monotoni på biblan och ett ofrivilligt ögonkast i gratistidningens horoskopspalt. Stryk det sista. Inget i denna värld sker av en slump. Inte heller hur telefonen sedan ringer och din röst säger att du slagit numret utan att tänka.
Över alltihop: En molande huvudvärk. Vill jag bli fri och i så fall från vad?