Sedan börjar något som jag antar skall föreställa vardag. Jag har då det gäller kritiken följt den mejlande författarens råd och låtit bli att läsa. Men när det nådde mina väl tilltagna hörselorgan att Martina Lowden uttryckt sig någorlunda positivt om boken i P1 och Kulturnytt kunde jag självklart inte låta bli att ila Götgatans halva längd till jobbkojan för att höra reprisen. Hon tycktes ha läst precis den bok jag försökt skriva och hennes reservationer var inte så allvarliga. Mycket av det hon sa om boken brukar jag själv säga då och då. Märkligt att höra henne läsa mina ord dock.
Idag borde jag inte bry mig om så mycket annat än intervjuutskrivning och min nya Vox AC 30. Men då kollar jag mejlen och får en länk till Maja Lundgrens utlåtande om min bok. Vågar nästan inte läsa den med tanke på risken att den skall innehålla saker som det upptar för mycket av min hjärnkapacitet att processa. Men jag skall givetvis inte undanhålla det för er.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
grattis får man säga. Jag har läst den och tycker den är bra.
Alla redaktioner tycks ha lagt ut den på kvinnliga recensenter..!
... och alla är positiva, som jag sett hittills iallafall. Kanske trdde tidningarna att kvinnorna skulle strimla dig...?
Skicka en kommentar