måndag 4 februari 2008

En flyktig pust

Detta är vad som händer när de som föresatt sig att ge allt inte har mer att ge. Vem som helst kan försöka spränga en gräns. Och jag har fantiserat om ett jobb på mejeriet och ett giftemål med flickan i huset bredvid. Vad vi gör får vi bära. Serva någon, som Dylan sjöng. Idag ämnar jag att gå runt allt. Inte berätta vad jag menar med något. Kanske har jag gjort det för sista gången. Kanske är nog nog. Där jag är nu spelar någon en platta med Bo Kaspers Orkester och jag tänker på vad en förläggare lär ha sagt om manuset till Anne Franks Dagbok: "Inte ens om ämnet hade varit aktuellt hade det här varit bra". Life is a fleeting blast. Vet ej vad det betyder men jag vet var jag läste det.

3 kommentarer:

Drömma Lotta sa...

Jag har klivit av ett tåg, förhoppningsvis kliver jag på ett nytt snart.
Även om du skriver lite kryptiskt och kanske internt idag så var det _precis_ vad jag behövde, som att det blev till moi liksom.
Fint, bra, tack för att du allt som oftast hjälper mot det grå.
/Lo

Anonym sa...

soulmate

Drömma Lotta sa...

Eller hur...