tisdag 22 januari 2008

Vid två klagar min son över något. Sedan börjar han kräkas. Efteråt ät han påtagligt lättad och bubblar av entusiasm. Sedan är det morgon och klockan ringer sex men jag förmår helt enkelt inte gå upp. När jag till sist gör det tänder jag alla lampor för att lättare hitta barnens kläder.

Inga kommentarer: