Idag börjar jag gå igenom redaktören Jacobs kommentarer på mitt manus. Skrämmer det mig? Vad tror du jag skrev den jättelånga gitarrbloggen igår för? Nu sitter jag åter på det där caféet och letar efter manusbunten i väskans alla fack. Det är då jag inser hur stressad detta gör mig. Och att jag är uppriktigt nyfiken på vad som väntar. Nu funderar jag på att messa poeten i hopp om att han skall komma hit och störa mig. Då ringer Paul Simons sanningsenliga ord i mig. Om flykt, och att glida undan. http://www.youtube.com/watch?v=hp6Zx_fzpq8