Jag står i kassakön. Jag har genom åren försökt allt: Gå dit själv, gå dit med flickvän, då dit med och utan barn, gå dit med en kompis, köpa mycket, köpa litet. Jag kan konstatera att inget hjälper: Det stora möbelvaruhuset vid Kungens Kurva gör mig maximalt stressad oavsett förtecken och omständighet. Idag är min vagn full av vita inredningsartiklar och A står och väntar på mig ute vid varmkorven. Men det gör han inte alls, för nu har hans dotter tröttnat och de rör sig i riktning mot parkeringen. Vi ligger efter i tidschemat. När jag proppar ner mina saker i den blå slinter handen längs en bit kartong och hud öppnar sig. Vita burkar och bunkar dekoreras med röda stänk.