Hålet i muren

Sedan jobbet och James Blunt på Lugna. Ett Yes på Are you interested-applikationen. Någon är sen till middagen. Låg och läste hon Lowden igår. De där guldsidorna. Och så insikten om Lars Sundh´s betydelse för läsupplevelsen. Barnen var vakna. De somnade inte planenligt igår. Slutet på den där Kevin Smith-rullen fick anstå. Nu doften av hundmat från okänd plats. Sedan Mange Schmidt-visslingen långt borta, urgröpt som en sampling i en Timbaland-låt. Mål. Hur viktigt är det med mål? På ett utklipp i hallen hemma står det att mål bör vara mät- och realiserbara. Vi kör väl på det då. Jag vill ha ett nytt jobb. Jag vill ha råd med en hyrbil några veckor i sommar. Vill och vill. Tar det slut någonstans? Den friske har många önskningar. Den sjuke bara en. Stämmer det? Sjukdom kan sitta i huvudet på människor med tusen önskningar. Igår hände skräcken. Jag och någon jag tycker om råkade gulla via fel e-mailadress. En kollega som inte hade så mycket med gullandet att göra kunde läsa alltihop. Det gjorde egentligen inget. Men nog läste man den där ordväxlingen med litet andra ögon sedan. Och fick skratta. Sanningen. Det som finns innanför den där bubblan vi gör vad som helst för att skydda. Jag ansöker om avsked från tjänsten som dess fångvaktare. Betrakta mig som hålet i muren. Fördämningen vi bygger varje dag. Jag levde bakom den. Min önskan var att kunna andas. Nu är jag någon annanstans. Foreigner spelar "I wanna know what love is" och jag har egentligen aldrig undrat. Sedan kommer "Candle in the wind" som Elton tog tillbaka från den döda Marilyn och gav till Diana. Bara gränslösa människor själ från de döda. Men så är han en störd missbrukare också. Vi måste ha gränser. Annars mår barnen dåligt och välter gravstenar. Tillsätt ingen utredning. Ta mitt ord för det bara.