Mindfuck på Facebook

Marimba textar och frågar om jag vill gå på Neneh´s nya bands spelning på måndag. När gud delade ut plastsystrar stod jag långt fram i kön. Jag svarar att hon kan hoppa upp och sätta sig på att jag kommer. Sedan är det dags att gå och hämta barnen på dansen och jag sätter iväg. Ska bara gå ett ärevarv på Bruno. Och jag står för det: Jag är barnsligt förtjust i den gallerian. Jag borde rimligtvis sitta där jämnt. Fast det gör jag inte men vem tror ni sitter där idag om inte The emancipator and originator of konsten att få denna era och geografiska position att verka som en behaglig och tilltalande idé. Mina damer och herrar: Ge upp allt ni har för Linus G Larsson! Och vad tror ni han gör där om inte sitter vid ett av de höga caféborden, ser helt brunbränd, stylish och metrosexuell ut och testkör sitt Serato inför ett DJ-gig i Uppsala i morgon. Med den externa hard-driven bredvid sig som en varm, surrande liten plånbok och allt. I sin svarta tighta tröja är han nog idag det stramaste du har en chans att hitta härikring. Det stramaste som kan sitt Serato i alla fall. Och eftersom jag inte spottar på guds för tidiga julisar så står jag där och pratar med honom en stund. Om hans Serato bland annat. Samt om helgen. Jag säger ordet Lördag. Han reagerar. Jag säger namnet på en black metal-duo från en by bakom Vänern. Han reagerar inte. Det känns skönt att det finns något rent kvar i den här staden. En dag kommer jag ringa honom eller han mig. Jag bara vet det. När jag kommit hem är jag inne på ansiktsboken igen. Jag försökte trycka bort en massa events förut men det blev något fel och nu ser det ut som om jag planerar att attenda det ena med det sjunde. En vän jag försökt nå skall attenda Primitive står det också. Jahaja svara på mina mess är det inte tal om men attenda Primitive – det går för sig det. Någon borde sno Facebooks concept och form och kalla det Mindfuck. Sedan går jag in på Seratos sajt och försöker ladda ner ding ding och kolli kolli fej fast jag inte kan och sitter med muppmodemet från Tomteberga. Linus G Larsson made me do it.