Den osynliga bollen

Hörde detta på radion: Två barngrupper hade fått göra ett matteprov. Den ena gruppen fick före provet höra att flickor presterar lika bra som pojkar i nämna ämne. I den gruppen presterade också flickorna lika bra. I den andra presterade flickorna sämre. Kontentan av experimentet: Omgivningens förväntningar har stor betydelse. Själv är jag alltid ytterst försiktig när det gäller att tala om för mina barn vad de klarar och inte. De rör sig ju alltid mot nya nivåer. Överträffar ens förväntningar. Detta är något man märker tydligt när man lever nära barn. Jag finner det också viktigt att låta barnen utveckla förmågan att testa sina gränser. Lära sig att det inte är farligt att befinna sig på gränsen mellan med man klarar av och inte. Detta gör man inte genom att öka pressen på barnen. Inte heller genom att vara en höns-förälder som kontrollerar varenda steg de tar. Just nu har vi slängt barnvagnen och min son lär sig att promenera till skola och dagis. Ofta strejkar han och vägrar gå ett steg till. Vill bli buren. Det blir en viljornas kamp. Då brukar jag ta till ett trick jag kan rekommendera andra föräldrar att prova: Den osynliga bollen. Lek att det kommer en osynlig boll studsande längs promenadstråket och att du sparkar den i den riktning ni skall gå. Snart kommer även ditt barn att "se" bollen och glatt börja springa i dess riktning. Tro mig. Det funkar varje gång. Bollen kan självklart bytas mot valfritt osynligt favoritdjur. Men då behöver man förstås inte sparka det.