onsdag 10 oktober 2007
Ett sådant där ögonblick
Sedan inträffar ännu ett sådant där ögonblick som jag bara måste dela med någon. Jag ringer Ika. Hon lyssnar. Förstår. En stund senare pratar jag med A-mannen i telefon. Han säger att vi kanske var för många på det där samtalet. "Och om det var någon i det där gänget som inte platsade så var det nog du, ledsen brorsan men så är det" säger han. Ibland förstår jag inte hur han tänker. Kanske är hans oberäknelighet en del av tjusningen med honom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag är närmare 40 än 26 själv, så man får ju passa sig så man inte verkar bitter. Men en 26-åring utan barn har väl ändå en ganska begränsad referensram kring relationer. Jag förundras iaf ofta över hur i hundan jag kunde ha relationsproblem innan jag fick barn. Hur svårt var det egentligen. Såna där samtal blir väl aldrig riktigt på riktigt heller. Och det värsta är väl just att den som öht relekterar över det - som känner sig fel - är den enda som är rätt och på riktigt.
/hanna
Precis...för övrigt: Är inte bitterhet överdrivet ringaktat? Det var en av de saker vi faktiskt var överens om i det där samtalet...
He he. Bitterhet kan vara tillfredställande som en orgasm när man kliver in i den känslan helt och fullt. Och så förbjuden.
Men i likhet med orgasmen...underbart är kort. Efteråt kan det lätt kännas lite kallt och kladdigt.
F ö - bra krönika i dagens DN. Bengt O, som vanligt.
/hanna
Bengan är fan grym alltså.
Skicka en kommentar