Giftig

Ett Facebook-mejl från en tjej som sjunger r&b. Ett "God morgon" och en bortvänd blick från en livsplågad jurist. I rulltrappan en melodi från det inre. It´s allright, it´s allright, it´s allright yeah. Minnen av någons gjädje.
Jag kunde väntat länge på den. Gud hade andra planer för min existens och det är verkligen på alla sätt helt allright indeed. Sedan kontoret. Mange Schmidt-visslingen från okänd plats i lokalen. Någon som stämmer in i den. Jag iakttog honom en kväll på Lydmar. Ni vet hur vissa människor hänger så mycket på vissa ställen att de nästan blir ordningsvakter där? Sådan var han där. Han hade gjort sig ett namn i kretsarna med ploj-versioner av klassiska hip hop-låtar. Nu stod han bredvid scenen och krävde uppmärksamhet. Det var öppen mick-kväll och en snäll man från New York som hette Anthony hade kommit över för att för en kväll bjuda Stockholmarna på sitt klubbconcept "Lyricists Lounge". Det gick ut på att varje anmäld MC fick en minut var. De som vann publikens hjärtan fick ytterligare en. Det låter litet, men jag skulle drabbas av seriös MC-fatigue redan vid rappare nummer sju, en ryggsäckshiphopare i långa dreads. "Det är ingen tävling" poängterade Anthony om och igen. Kvällens arrangör PO verkade ha en annan uppfattning. Han hade fixat sponsorer samt presenter till vinnarna. Den finaste var en jacka som han hängde som en lockande backdrop bakom DJ Sleepy. ADL skulle gå hem iförd den i slutet av kvällen. Men nu var allt på väg att komma igång. Vi var redo att bevittna uppgörelsen mellan Stockholms finaste MC:s. Då dök han upp i mitt liv, Mange Schmidt. Greppade mikrofonen med oklart ärende. Han kunde varit en byfåne och han kunde ägt stället. Jag förblev obehagligt osäker varenda sekund han höll i mikrofonen. Som man är innan man kollat att båda spisplattorna är av. Kunde inte andas ut förrän han gett tillbaka den till kvällens värd. Han gjorde det till sist, men knasade sig litet först. Och han hade redan drivit hem poängen för samtliga närvarande denna högtidskväll: Han var inte vem som helst där. Det kändes bättre sedan, när han gjorde en egen skiva och tog sig bortom ruinerna av Lydmar-scenen. Jag lyfter härmed i bildlig mening på hatten, samt bugar vördnadsfullt för låten "Giftig." http://www.youtube.com/watch?v=5tyyw9__c3g